Livet handlar om upp och ned gångar, berg o dalbana.
Det finns en gäst på mitt jobb, som kommer i stort sett varje morgon. En dam på 84år, tant Ina (som hon själv säger). Hon kom till Sverige med sin dotter för många år sedan. Ina är en sådan "tant" som jag själv vill bli när jag blir gammal. Hon har levt ett liv som varit upp och ner och tagit lärdom av det. Hon är en pigg tant som uppskattar människor. När jag lämnar Wayne's och Gävle lovar jag mig själv att aldrig glömma Ina och hennes inställning till livet. Det blir vad man gör det till.
....
Jag är en tänkare. Jag blandar oftast ihop mina känslor med mina åsikter och vise versa. Jag önskar oftast hårdare än ett isberg och älskar att göra liknelser med föremål, för att få större effekt när jag beskriver känslor, tankar, idéer. Jag älskar antingen för mycket eller för lite och lever i en bubbla jag skapat av känslor. Jag har hittat på en så kallad betongmur inom mig och förskönar inte allt för sällan sanningen, för att skydda mig själv eller mitt påhittade samvete. Att påbörja något är mitt största nöje, rent ut sagt en passion jag skapat. Ser du ett komplett projekt har jag troligtvis fått hjälp med det av någon som förstår sig på mig, bättre än jag själv. Jag älskar att anse för mycket om andra och jag tar inte ansvar över mina egna handlingar. Jag är hal som ett sandpapper och lika fast som Jelly i mitt tänkande. Jag ger mig själv nya chanser, samtidigt som jag saboterat de sista. Jag hatar att sova och klarar mig inte utan närhet, glädje och bekräftelse. Ältar för mycket och löser för få få problem. Lever i en verklighet jag vill fly i från. Struntar i sekunder, minuter, timmar. bryr mig inte om dagar eller år för den delen heller. Vill vara vän med hela världen och inser alltid försent att jag "tagit mig vatten över huvudet". Pratar för mycket om ingenting alls. Jag är lätt att älska vid första mötet, svår att leva med. Har ett helt liv med vänner och för lite tid för att inte göra någonting alls, förutom att jobba. Älskar att vara sarkastisk/ironisk för att slippa se sanningen i vitögat.
Är blåögd och lever ett alldeles perfekt liv i visas ögon. Vill verkligen inte göra människor besvikna, sårar hellre mig själv.
Och den som inte lär sig något av livet, den lever inte.
Och hoppas att solen ler tillbaka:)
För äntligen, våren är här! Hundbajset börjar synas och inom en snar framtid kommer det troligtvis sitta bajs under min sko, samtidigt som jag svär ut en ramsa från satan. jag ogillar alltid våren starkt, jävligt mycket ångest inför sommaren. Fast jag vet att mina ben kommer vara lika vita i höst som nu, så tänkte jag mig något som detta denna vår. Jag ler åt hundbajset och njuter av den förbaskade solen, som ger mig nys attacker, så jag ser ut som en förkyld bäver.
Jag tar en dag i taget så här på vårkvisten och undviker allt hundbajs, för snart är sommaren här och jag får fräknar, grillkvällar med vänner, sommar stugan i sågarbo.
/f.
Om jag får lov att klaga lite, så vill jag framföra följande: min hals känns som ett infekterat skär-sår, min kropp är fylld av betong och min näsa framkallar nys-attacker likt en pollenallergiker under högsäsong.
Jag har tappat uppfattningen om, hur många gånger jag varit sjuk det senaste halvåret och jag börjar seriöst tröttna rejält på feber, igenkorkad näsa och baskarns jobbig hals.
Punkt.
Godnatt /F.
Happysmilefejs:)
Senja i dag blir fröken fräken 20jäkla år, vilket ni vet innebär att hon får gå till systemet och slipper köpa sig dyra drinkar för sparade pengar. NU kan flickan stolt visa sitt leg och få sig en flaska vin med sig hem. Men vad är det att fira? Vi firar att hon fyller år i stället.
Och PASTAPENNE, my bestmate från århundraden tillbaka hon är i gävle och vi ska ses i kväll. Jag dansar av glädje ler av lycka och sjunger högt på barnvisor för att försöka få ut min glädje.
Ute regnar det, men eftersom jag bestämt mig för att inget kan stoppa min lyckliga själ i dag, så ler jag och ruskar lite smått på huvudet. Hur kan man låta ett väder bestämma ens humör(?). Jag ler för jag lever, andas och känner.
Vi hörs. Kram/F.
Ni vet när man blir sådär grinig och stör sig på allt i ens omgivning, som inte blir som man byggt upp det i hjärnan.
Jag brukar le åt andras bitterhet, tills jag inser att jag själv fallit ner i bitter-gropen...
"Bitterkappan" vill jag kalla den sinnesstämningen. Den smyger sig på mig likt en osynlig kappa och jag blir arg på hela min omgivning, tycker att jag behandlas orättvist och anser för mycket om/åt andra människor.
Jag ogillar bitterkappan, baskarns mycket! Den kliar, den gör mig arg över bagateller och lägger min energi på onödiga ting.
Egentligen vill jag bara få det sagt så jag inser att solen skiner på mig igen och jag ler, för jag är rätt bra ändå och allt blir vad man gör det till.
Punkt.
PastaPenne är i staden Gävle på besök i hela 10dagar, vad mer kan jag begära?
The end /F.
Jag vill ha mer tid,
mer hundradelar
sekunder
minuter
timmar och dygn i livet.
Det hade varit underbart, om jag hade haft möjligheten att dela mig själv i klyftor,
och samtidigt vara närvarande,
överallt.
Önskar mig en natts-sömn,
utan mardrömmar
och förlamningstillstånd.
Jag vill dricka mer te
lyssna på låtar fyllda med;
musikaliska mästerverk från hjärtat.
Vill aldrig sluta le, fånigt åt (i mina ögon)
vackra ting.
Jag hoppas, jag aldrig slutar samla på urlöjliga PEZ-figurer.
Aldrig i hela mitt liv ska jag skratta falskt, från hjärtat.
Livet handlar om självtortyr, tankar och kärlek.
Hejhoppla.
I dag fyller skrattdrottningen LOVA-LI år! GRATULERAR! När vi var yngre var vi en trio, eller vi var fyra stycken som hängde i hop i vårt och torrt. Vi var stålbertarna. Vi lekte och hittade på galenskap, inte sådant som innehöll fylla och sådana påhitt. Vi hittade på äventyr och hade asroligt tillsammans. Lova var brottare så hon fick alltid skjutsa mig och Tove på cykeln eller moppen, vill jag minnas. Det var Lova som alltid satte saften i halsen, det spelade liksom ingen roll hur många gånger hon försökte dricka saft hemma hos mig...hon satte det alltid i fel strupe, oftast pågrund av att vi fick ett hysteriskt skratt anfall. Jag ville bara tala om att jag är hemskt mycket glad för att Lova flyttat närmare och att jag ska fira henne i kväll! För Lova är en människa som varje människa borde ha i sin vänskapskrets. En gladjävel.
Ha det guld. /F.
(kärlek.)
Jag skrattar, dansar och utan att ens lägga märke till det ler jag även lyckligt samtidigt som jag sanerar lägenheten. Tänkte att det vore bäst om jag noterade detta och gör det till en underbart-förträffligt-bra-vana, så kanske (eventuellt) lägenheten kommer vara i bättre skick:) (obsevera ordet eventuellt!)
Gnatt.
..fejs i går. Fy fasiken vad jag jobbat med denna look trixat och donat framför spegel med egoposer och knäppt briljonstals bilder på mig, mig, mig. ÄNTLIGEN, lyckades jag bli fångad på kort som jag väntat på att få till den perfekta bilden på MIG! Synd bara att Niklas ska stå i vägen, typ-skit.
Rubriken låter en aningen knasig, inser det först nu. ordet jag bildat känns inte längre helt okey. Betydelsen är bättre än det ser ut. Bror och jag bor i hop, där av namnet.
Vilket fall som häst. Middagen i dag blev veg. lasagne. Fett god (ordet fett kändes väldigt rätt då lasagnen innehöll mycket mozarella...)
Nu är herr klocka på tok för mycket. Uppställning klockan 06:00 i morgon. Godnatt kära medmänniskor.
Mja. En. Update. Hoppla.
Fröken Sandra och jag har plöjt oss igenom en "tjejfilm" (som en del vill kalla dessa filmer för...) Flickvänner från förr, helt okej film ingen djup hjärngymnastiksfilm direkt. Enkel och med en gnutta smile i.
Appro på köttet i kaloppsen, Ruskigt vad kyligt det har blivit utomhus. Mysigt kyligt, vilket betyder att Frida alias JAG själv i högperson, me, me, me...ja ni förstår. Hur som haver jag lär införskaffa mig några varmare tröjor. Sommarlinnen och tees börjar bli för kalla. De är nämligen ohett att ständigt gå runt med tuppskinn och en förkyldning ligger inte etta på min önskelista så att säga... Till helgen lär det bliva...
JOBB. (ni trodde väl icke att jag skulle överaska er, det är långt till julafton skall jag tala om!).
Lördagen ser ljusare ut trots att skymningen förmodligen har lagt sig när första glaset vin hälls upp. Läs mina ord. Jeppe, Peppe har flyttat till en ny lya och vi tänkte ha en sammankomst och förbereda inför...något som sker längre fram i höst. The End.
Puss&kram. Gnatt /F.
