Just nu känner jag att jag lever, på riktigt. Mina ben är helt förlamande, efter en minst sagt stressig dag på jobbet. halleluleja. Dagen är slut. Och jag niger, bockar och lyfter på hatt'n, TACK.
Från jobbet i dag: "Har jag något i ansiktet?" "öhh, nej...eller jo..en näsa" Tack Kattis för ditt bidrag till ett gott skratt mitt i stressen.