Nu klarar jag allt.
Kategori: Olika dagar
146 meter över havet, fritt fall i 110km/h rakt ner i ett hål med 13meter i diameter, gondolens yttermått är 10,6 meter. Stolarna sitter tre meter ut från tornstolpen. Den är mer än tre gånger så hög som berg- och dalbanan Balder. Från toppen ser man hela göteborg.
1. Jag total vägrade frittfall i sthlm, förra året.
2. Höjdrädd, svar ja.
3. Det finns gränser för vad jag utsätter mig för.
4. I år försöker jag övervinna mina rädslor.
Självklart åkte jag.
Vi köade i cirkus 40min, under den tiden hann jag fråga "varför gör vi det här nu igen?" minst tre gånger. Hjärtat bankade skiten ur mig, ansiktet började hetta likt en vulkan. När frågan inte upprepandes pratade jag icke. Tanken "jag kan gå ur kön" var en av de största min hjärna funderade på.
På väg upp slöt jag mina ögon (förlåt P.R.E.S.S.A.D.E i hop dem), väl uppe blickade jag ut och förstod inte riktigt hur i helvete jag kunde kommit dit upp (?!).
Halvvägs ner, jag har ALDRIG känt sådan glädje och lycka på samma gång.
FÖR I BALDERS BALLE. Åk, bara åk. Det är bland de bästa jag gjort i hela mitt liv.
Sen att jag skakade som ett asplöv efteråt av all adrenalin och skrattade likt en skrattpåse, det var bara sjukt kul.
/F.
