Flera Kerstin:
NU är det JULLOV! fast endast här. Godjul.
Oh när du minst anar det dyker jag upp som gubben i lådan igen,håll ut kära medmänniskor;)
Dagens Kerstin:
Barn är små människor, smarta människor. Barn använder ett annat slags språk när de talar, de pratar med STORA BOKSTÄVER.
Min lillebror på bion i dag:
-STINA LÄGG AV, GE MIG POPCORN.
-Elias skrik inte, viskar jag åt honom.
-ok, säger han glatt.
ett guldfiskminne senare
-HALLÅ, STINA
Jag morrar fram, ELi...
-Oj, ursäkta det var inte min mening att säga i för högljudvolym, får jag bjuda på en godis?
Är han inte söt så säg.
Dagens Kerstin (är en lärdom):
Det var jag och VäC. Vi var ett par som aldrig skildes åt, dag som natt fanns vi till för varandra. Aldrig svek vi den andra. Vi var som gjutna, jag var formen, VäC var figuren i. Vi passade i hop som handen i handsken. Utan en träff med VäC kändes dagen inte lika lyckofylld. En gång när sommaren var här, tappade vi bort varandra. Jag hade mina aningar om att någon kidnappat kära VäC. Fallet var dock ett annat vilket gjorde mig lycklig igen, jag och min andra hälft var tillsammans ännu en gång. Aldrig skulle jag svika, jag skulle göra det bästa för VäC, med VäC. Det var liksom jag och VäC annars fanns det ingen mening med mig. NU har VäC tagit en paus från mig.En parasit har satt sig stenhård runt Väc. JAGmåste få bort parasiten (FORT,FORT) som fastnat runt VäC, hur ska jag annars överleva?!
VäC och jag kommer inom en snar framtid (förhoppningsvis!) åka fram genom vinden, snabbre än ljuset kommer vi fara, åter igen. Och jag svär vid mitt högra ringfinger, mitt vänstra ben, min man Torsten att jag skall bära låsspray med mig, vintertid. För jag, Frida är inte en hel Frida om jag inte har min cykel, min Världsmästarcykel!
/F.
